Alltså, det här med Hunger Games. Trodde aldrig jag skulle falla så hårt för en sån här typ av film, men ja. Andra filmen var ju en ren jävla succé! Åh jösses. 

 

Frågade Monica lite försynt om vi inte skulle ta och boka biljetter innan. Hon ba: Nej?

Kommer dit och inser att det är 16 biosalonger.

 

Alltså, ursäkta frånvaron - det är så jäklans mycket just nu!

 

Idag är det exakt tre veckor till jag packar min väska och åker hem (ni anar inte hur mycket jag ser fram att träffa min fantaaastiska sambo på Arlanda!!!!). Under dessa veckor som återstår så står bland annat följande på agendan:

- Fyra prov
- Fyra uppsatsinlämningar + 1 uppgift
- Thanksgiving
- Sista mötet med Svensk-klubben
- Shoppa julklappar 
- Hinna med ett till Chicagobesök

Det lär bli tre INTENSIVA veckor! Haregud. Samtidigt som jag ska göra detta så ska jag även hinna smälta hela den här upplevelsen - och det kan nog ta sin tid. Det känns lite som att jag är inne i en liten bubbla och när jag kommer hem så kommer jag gå in  i en annan bubbla. Hur som helst, detta har varit fantastiskt och att åka hem kommer också vara fantastiskt.  Jag älskar mitt liv. 

 

Nu ska jag försöka checka av en av de fyra uppsatserna och sen ska jag springa på lektion!

 

Har precis cyklat 25 km så nu slurpar jag på någon slags shake som vi fick på en wellness-mässa härromdagen. Väldigt lustig smak, men jaja. 

 

Idag ska jag plugga, plugga, plugga... Kanske plugga också. LOL. Så blir det när det närmar sig slutet, eller ja - det har varit så nästan hela tiden. Många kanske tror att man ska åka och leva lyxlivet varje dag, bara för att man är i ett annat land. Nej, serrni - man måste faktiskt lägga manken till också om man ska få bra betyg och klara skolan. 

 

 

Alltså, förstår ni att jag kommer hem om en månad? Det är HELT galet. Känns som att  det var igår jag klev av planet och den där galna tjejen från Venezuela plockade upp mig på flygplatsen. Den där galna tjejen har förövrigt blivit en av mina närmaste vänner här och det ska bli fruktansvärt tråkigt att säga hejdå till henne den 13:e december. 

 

Puss puss, är en av de svenska orden hon säger ibland och ja, med de orden avslutar vi detta korta inlägg.

 

(fattar ni att detta typ är första dagen? ser ut som att vi har känt varandra forever, haha) 

(förövrigt så är jag nog lite fetare nu än på denna bilden, men det gör inte så mycket - min karl uppskattar mig lite mer för varje kilo jag lägger på mig tror jag hahaha, puss mangiiis) 

 

 

 

Vilken jäkla succé det blev igår - jättemycket folk kom till "A taste of Sweden" och Stockholm Inn hade fixat massa köttbullar och pannkakor! Jättemånga av mina vänner hade bakat också, vilket hjälpte jättemycket!

 

På bilden ser ni mig i traditionell folkdräkt samt Linnea Bengtsson som jobbar som International Business Developer  i Rockford/Lidköping!

 

Idag är det vår dag!
11/11 2011.
Jag älskar dig!

Idag åkte jag och Ankit till outleten i Aurora och herregud vilken bra dag! Vi tjatade, shoppade och hade det supertrevligt. Ofta är det väldigt lätt att komma överens med folk som är i samma sits som sig själv, i detta fall "status: invandrare". Ankit  kommer från Indien och jag kommer från Sverige - han har en flickvän i Europa och jag har en pojkvän som just nu är i Asien, så vi är ju i en liknande situation. Iallafall så var det som sagt jättetrevligt och kvällen avslutades med livemusik, öl och choklad! 
(Slösade upp hela gårdagens lönecheck btw) 

 

 

 

 

 

 

Två dagar fulla av hemlängtan, saknad och ledsamheter. 

Jag är ledsen om jag krossar folks tro om att livet utomlands bara är fullt av lyckligheter - så är det inte. 

Ibland vill man, men kan inte, trösta sin bästa vän, hångla med sin pojkvän, dricka vin med sitt älskade tjejgäng eller mysa med sin familj. 

 

Jag är superlycklig över att jag är här, men det är också fullt normalt att vilja vara där man hör hemma ibland. Det får vi inte glömma. 

 

 

 

Min och Amandas lilla bebis Mayday Event har ju legat på is ända sen Mayday Loves Hjo och jag trodde inte vi skulle ha någon mer insamling i år. Idag började det dock klia i välgörenhetsfingrarna så nu har vi skapat en ny insamling!

Insamlingen Mayday Movember* pågår hela november och skapades för att engagera och skapa medvetenhet om prostatacancer. I Sverige är prostatacancer den allra vanligaste cancerformen, varje år drabbas 10.000 personer.

*Movember is a portmanteau word from moustache and "November") is an annual, month-long event involving the growing of moustaches during the month of November to raise awareness of prostate cancer and other male cancer and associated charities.*

Snälla, hjälp oss att hjälpa andra!

http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/insamlingar/?collection=7647